Utmattningssyndrom (Stress-Induced Exhaustion Disorder, SED) och kroniska trötthetstillstånd, som exempelvis kroniskt trötthetssyndrom (Chronic Fatigue Syndrome, CFS) , är tillstånd som karaktäriseras av extrem trötthet och kognitiva svårigheter. Forskning visar att hjärnans astrocyter, en typ av gliaceller, kan spela en central roll i dessa sjukdomstillstånd genom mekanismer kopplade till neuroinflammation, neurotransmittorreglering och metabol dysfunktion. Denna artikel utforskar hur astrocyter bidrar till dessa processer och deras potential som terapeutiska mål.
Neuroinflammation och aktivering av astrocyter
Astrocyter, tillsammans med mikrogliaceller, är viktiga spelare i hjärnans svar på stress och inflammation. Vid aktivering kan dessa celler orsaka ökad genomsläpplighet i blod-hjärnbarriären och frisätta proinflammatoriska ämnen, vilket kan leda till symptom som trötthet. Studier har visat att neuroinflammation är tydlig i flera hjärnregioner, inklusive gyrus cinguli, hippocampus och thalamus vilket har bekräftats genom avbildningstekniker som identifierar aktiverade astrocyter och mikrogliaceller (Nakatomi et al., 2014).
Vid SED tyder förhöjda nivåer av astrocyt-härledda extracellulära vesiklar (NeuroEvs) i blodet på högre aktivitet i astrocyterna. Detta kan signalera ökad belastning på hjärnan och potentiellt “läckage” genom blod-hjärnbarriären, vilket kopplas till kognitiva svårigheter (Wallensten et al., 2021).
Neurotransmittorreglering
Astrocyter spelar en avgörande roll i att reglera nivåer av neurotransmittorer som serotonin, vilket är viktigt för humör och kognitiv funktion. Vid CFS har forskning visat förändringar i hur astrocyter transporterar serotonin, vilket kan minska nivåerna av detta “glädjeskapande” ämne i hjärnan och leda till försämrad aktivering av dess receptorer (Noda et al., 2018).
Denna obalans i neurotransmittorer kan påverka hjärnans nervbanor som styr humör och tankeförmåga och bidra till de mentala och emotionella symptom som ofta förekommer vid utmattningssyndrom (Chaudhuri et al., 2008).
Metabol dysfunktion
Astrocyter har en central roll i hjärnans energiförsörjning. Deras dysfunktion kan skapa energibrist i hjärnan, vilket bidrar till trötthet. Ett exempel är deras roll i att leverera laktat till nervceller, en viktig energireserv som håller hjärnan igång (Béard et al., 2022).
Vid metabola tillstånd som delar drag med utmattningssyndrom, som exempelvis metabolt syndrom, har forskning visat att astrocyter förändras fenotypiskt som svar på inflammation och stress. Detta kan leda till kognitiva problem (Nunes et al., 2019). Astrocyter är också viktiga för att säkerställa ett stabilt blodflöde till hjärnan och svara på syrebrist, vilket ytterligare understryker deras roll i att förhindra trötthetsrelaterade symptom (Marina et al., 2016).
Slutsats
Astrocyter är hjärnans dolda hjältar och spelar en avgörande roll i hjärnans svar på stress och utmattning. Genom att studera deras bidrag till neuroinflammation, neurotransmittorbalans och energimetabolism kan vi få en djupare förståelse av de komplexa processer som leder till utmattningssyndrom.
NeuroEV
NeuroEV-metoden, som vi utvecklat på FBMLab, är ett exempel på hur modern forskning kan omsättas i praktisk nytta. Genom att mäta specifika biomarkörer som härstammar från hjärnans astrocyter får vi en unik möjlighet att objektivt mäta hjärnans stresspåverkan.
För att få veta mer om hur NeuroEV kan stötta dig, erbjuder vi ett kostnadsfritt samtal där vi kan diskutera dina frågor och funderingar. Boka gärna in ett samtal om du är intresserad av att utforska tjänsten och hur den kan bidra till att förstå och förbättra din hjärnhälsa över tid.
Referenser
Béard, E., Lengacher, S., Dias, S. P., Magistretti, P. J., & Finsterwald, C. (2022). Astrocytes as key regulators of brain energy metabolism: New therapeutic perspectives. Frontiers in Physiology, 12, 825816.
Chaudhuri, A., Gow, J. W., & Behan, P. O. (2008). Neurobiology of chronic fatigue syndrome. In Neurobiology of Fatigue (pp. 125\u2013136). Springer.
Li, Y., Wang, X., Zhan, G., Luo, X., & Zhou, Z. (2023). Role of astrocytes in sleep deprivation: Accomplices, resisters, or bystanders? Frontiers in Cellular Neuroscience, 17, 1188306.
Li, Z., Jiang, Y., Long, C., Peng, X., Pu, Y., & Yue, R. (2024). Bridging metabolic syndrome and cognitive dysfunction: Role of astrocytes. Frontiers in Endocrinology.
Marina, N., Kasymov, V., Ackland, G. L., Kasparov, S., & Gourine, A. V. (2016). Astrocytes and brain hypoxia. In Advances in Experimental Medicine and Biology (pp. 201\u2013207). Springer.
Morris, G., Berk, M., Walder, K., & Maes, M. (2015). Central pathways causing fatigue in neuro-inflammatory and autoimmune illnesses. BMC Medicine, 13, 28.
Nakatomi, Y., Mizuno, K., Ishii, A., Wada, Y., Tanaka, M., Tazawa, S., … & Watanabe, Y. (2014). Neuroinflammation in patients with chronic fatigue syndrome/myalgic encephalomyelitis: An ¹¹C-(R)-PK11195 PET study. The Journal of Nuclear Medicine, 55(6),945\u2013950.
Noda, M., Ifuku, M., Hossain, M. S., & Katafuchi, T. (2018). Glial activation and expression of the serotonin transporter in chronic fatigue syndrome. Frontiers in Psychiatry, 9, 589.
Nunes, A. K. S., Fernandes, H. S., & Rocha, S. W. S. (2019). Involvement of astrocytes in the process of metabolic syndrome. IntechOpen.
Wallensten, J., Nager, A., Åsberg, M., Borg, K., Beser, A., Wilczek, A., & Mobarrez, F. (2021). Leakage of astrocyte-derived extracellular vesicles in stress-induced exhaustion disorder: A cross-sectional study. Scientific Reports, 11(1), 2009.