Extracellulära vesiklar (EVs) är små membranbundna partiklar som utsöndras av celler och som tidigare betraktades som obetydligt “cellskräp” [1]. Ursprungligen upptäckta på 1960-talet [2], avfärdades de som restprodukter från cellulär aktivitet utan funktionell betydelse. Men forskningen har sedan dess gjort betydande framsteg, och vår förståelse för EVs har förändrats radikalt [3].
På 1980-talet började forskare inse att EVs kunde bära biologiskt material såsom proteiner och RNA mellan celler, vilket indikerade en roll i cellkommunikation [4]. Detta genombrott öppnade dörrar för en ny förståelse av hur celler interagerar med varandra i kroppen. EVs fungerar som budbärare, överför information som kan påverka mottagarcellen på olika sätt [5].
Idag är EVs högaktuella inom medicinsk forskning och har visat sig vara lovande biomarkörer för en rad sjukdomar [6]. Till exempel kan de användas för tidig diagnostik av cancer genom att identifiera specifika molekylära signaturer i patientens blod [7]. Inom neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers har EVs potential att avslöja patologiska processer långt innan symtom uppträder [8]. Dessutom undersöks deras roll inom stressrelaterad utmattning, där de kan ge insikt i hur kroppen reagerar på långvarig stress [9-10].
Framtiden för EV-forskning ser lovande ut och öppnar upp för nya möjligheter. Aktuella studier fokuserar på att bättre förstå mekanismerna bakom EVs biogenes och deras specifika roller i olika sjukdomsprocesser [11]. Genom att kartlägga hur EVs påverkar immunförsvaret och cellernas beteende kan vi utveckla innovativa diagnostiska metoder och terapier. Till exempel undersöks möjligheten att använda EVs som naturliga biomarkörer för tidig upptäckt av sjukdomar eller som verktyg för att modulera immunresponsen vid autoimmuna tillstånd. Denna forskning kan leda till mer personliga och effektiva behandlingsstrategier, vilket skulle innebära ett framsteg för patientvården
Sammanfattningsvis har EVs gått från att vara ignorerade biprodukter till att bli centrala komponenter i vår förståelse av cellkommunikation och sjukdom. Den fortsatta forskningen inom detta område har potential att leda till viktiga diagnostiska och terapeutiska verktyg.
Referenser
[1] Raposo, G., & Stoorvogel, W. (2013). Extracellular vesicles: exosomes, microvesicles, and friends. Journal of Cell Biology, 200(4), 373–383. https://doi.org/10.1083/jcb.201211138
[2] Wolf, P. (1967). The nature and significance of platelet products in human plasma. British Journal of Haematology, 13(3), 269–288. https://doi.org/10.1111/j.1365-2141.1967.tb08741.x
[3] Yáñez-Mó, M., Siljander, P. R. M., Andreu, Z., Zavec, A. B., Borràs, F. E., Buzas, E. I., … & De Wever, O. (2015). Biological properties of extracellular vesicles and their physiological functions. Journal of Extracellular Vesicles, 4(1), 27066. https://doi.org/10.3402/jev.v4.27066
[4] Johnstone, R. M., Adam, M., Hammond, J. R., Orr, L., & Turbide, C. (1987). Vesicle formation during reticulocyte maturation. Journal of Biological Chemistry, 262(19), 9412–9420.
[5] Théry, C., Zitvogel, L., & Amigorena, S. (2002). Exosomes: composition, biogenesis and function. Nature Reviews Immunology, 2(8), 569–579. https://doi.org/10.1038/nri855
[6] Van der Pol, E., Böing, A. N., Harrison, P., Sturk, A., & Nieuwland, R. (2012). Classification, functions, and clinical relevance of extracellular vesicles. Pharmacological Reviews, 64(3), 676–705. https://doi.org/10.1124/pr.112.005983
[7] Taylor, D. D., & Gercel-Taylor, C. (2008). MicroRNA signatures of tumor-derived exosomes as diagnostic biomarkers of ovarian cancer. Gynecologic Oncology, 110(1), 13–21. https://doi.org/10.1016/j.ygyno.2008.04.033
[8] Thompson, A. G., Gray, E., Heman-Ackah, S. M., Mäger, I., Talbot, K., & Turner, M. R. (2016). Extracellular vesicles in neurodegenerative disease—pathogenesis to biomarkers. Nature Reviews Neurology, 12(6), 346–357. https://doi.org/10.1038/nrneurol.2016.68
[9] Rani, S., & Ritter, T. (2016). The exosome—a naturally secreted nanoparticle and its application to wound healing. Advanced Materials, 28(27), 5542–5552. https://doi.org/10.1002/adma.201505228
[10] Wallensten J, Nager A, Åsberg M, Borg K, Beser A, Wilczek A, Mobarrez F. Leakage of astrocyte-derived extracellular vesicles in stress-induced exhaustion disorder: a cross-sectional study. Sci Rep. 2021 Jan 21;11(1):2009. https://doi.org/10.1038/s41598-021-81453-8
[11] El Andaloussi, S., Mäger, I., Breakefield, X. O., & Wood, M. J. A. (2013). Extracellular vesicles: biology and emerging therapeutic opportunities. Nature Reviews Drug Discovery, 12(5), 347–357. https://doi.org/10.1038/nrd3978
Comments